Hoppa till sidans innehåll
Foto: Bildbyrån

Damernas succé i Världscupen - fördubblade poängen!

15 APR 2019 12:35
Det har varit en fantastisk säsong för svenskt skidskytte som kulminerade med tre medaljer under VM i Östersund. Hanna Öberg tog både guld på hemmaplan och sin första seger i Världscupen - och hon vann både masstartscupen och blev femma totalt!
  • Skapad: 15 APR 2019 12:35

Trots de stora OS-framgångarna förra säsongen lyckades de svenska damerna ännu bättre den här vintern. Förutom Hanna Öberg har både Mona Brorsson och Linn Persson varit snubblande nära pallen vid flera tillfällen och ökat sin poängskörd rejält och tillsammans med Anna Magnusson lyckades de också bärga ett VM-silver i stafett.

Herrarna har haft det lite tuffare, mycket på grund av Fredrik Lindströms långa frånvaro i körtelfeber som gjorde att laget tappade en del i styrka. Men Sebastian Samuelsson blev topp 25 totalt och tog också sin första pallpats - och dessutom ett VM-brons i singelmixstafett, tillsammans med Hanna Öberg. Vi fick också se ett glädjande och överraskande genombrott av Martin Ponsiluoma som blev sensationell  trea i Nove Mesto.

Låt oss titta på statistiken för årets säsong, jämfört med den förra  Där har jag valt att även ta med OS, även om de poängen egentligen inte räknas in i Världscuppen, allt för att kunna får en mer rättvis jämförelse: (poäng och placeringar inom parentes är för förra året, inklusive OS.)

Poäng, totalt: 2572 (1856)
Poäng, damer 1826 (902)
Poäng, herrar: 746 (954)
Segrar: 2 (1)
Pallplatser: 8 (3)
Topp 10-placeringar: 32 (16)
Topp 20-placeringar: 62 39)
Antalet poängplatser (bland de 40 främsta): 109 (100)
Nationspoäng, damer, endast Världscupen: 6627 (5024)
Nationsplacering, damer, endast Världscupen: 6 (7)
Nationspoäng, herrar, endast Världscupen: 6185 (4916)
Nationsplacering, herrar, endast Världscupen: 7 (7)

Resultaten visar att det svenska skidskyttelandslaget har flyttat fram sina positioner ytterligare den här säsongen. Medan poängplatserna individuellt bara är aningen fler än förra året är antalet segrar, pallplatser och placeringar bland de 10 främsta minst dubbelt så många.

Det är också tydligt att det är damerna som står för den positiva utvecklingen med en dryg fördubbling av poängen. Om man bara räknar in Världscupen är ökningen dessutom ännu större, från 540 poäng förra året mot 1826 i år. Herrarna har förbättrat poängen en aning i Världscupen från 669 poäng till 746 poäng, men om man även räknar in OS har de gått tillbaka en aning. Det beror naturligtvis i första hand på att Fredrik Lindström tog 456 poäng förra säsongen och var vår bäste poängplockare totalt, medan den långa sjukdomsperioden gjorde att han inte fick några poäng alls i vinter.

Men det finns frågetecken på herrsidan inför nästa säsong, då det gäller att fler än Sebastian Samuelsson höjer sin nivå. Däremot ser det mycket ljust ut för damerna, där vi säkert kommer att se fler än Hanna Öberg på pallen. Dessutom finns det utmanare både från IBU-cupen och från flera duktiga juniorer som vill vara med och slåss om de fem startplatserna framöver.

Sebastian och Hanna

Här kommer en genomgång av alla åkare som har tagit världscuppoäng: (poäng och placeringar inom parentes är förra säsongens resultat, inklusive OS):

Damer:

 Hanna Öberg

Hanna Öberg: 741p - 1,1,3 som bäst (343p - 1,5,5 som bäst)

När Hanna slog igenom med dunder med dunder och brak tack vare OS-guldet i Pyeongchang fick Sverige en ny fixstjärna i skidskytte och efter Bragdguldet och Jerringpriset höjdes temperaturen rejält inför årets säsong. Men den stora pressen har pitetjejen hanterat på allra bästa sätt!

Trots att hon åkte på en förkylning direkt efter det första loppet var hon snabbt tillbaka och nådde sin första pallplats i Nove Mesto strax innan jul, efter starkt skytte och med bättre åkning än tidigare. Det följde hon sedan upp med ytterligare två tredjeplatser och både guld och brons i EM innan det var dags för årets höjdpunkt - VM i Östersund.

I början av mästerskapet hade Hanna lite stolpe ut och blev slagen av Laura Dahlmeier med en halv sekund i kampen om bronset i sprinten, medan hon sköt bort en medaljchans i jaktstarten efter två bom i sista stående. Men i distansloppet kopierade hon den fantastiska insatsen i OS genom att skjuta fyra nollor och ta hem segern inför en vilt jublande hemmapublik! Att Hanna sedan fick med sig ett silver i damernas stafett och en bronsmedalj i singelmixstafett, tillsammans med Sebastian Samuelsson, var klart över förväntan. Hon var dessutom inte sämre än femma i något av VM-loppen !

Men Hanna var inte nöjd med det utan satte punkt för säsongen på ett lysande sätt i Holmenkollen med sin fjärde pallplats i jaktstarten, följt av den allra första världscupsegern i den avslutande masstarten. Därmed vann hon även masstartscupen och blev femma totalt, före både Kaisa Mäkäräinen och Laura Dahlmeier, trots att hon missade nästan tre tävlingshelger - vem hade trott det innan säsongen?

Hanna har verkligen överträffat de högt ställda förväntningarna och kommer med all säkerhet att leverera på minst samma nivå nästa vinter - kanske kan hon till och med slåss om totalsegern?

Mona Brorsson

Mona Brorsson: 461p - 5,5,6 som bäst (252 p - 6,10,13 som bäst)

Det brukar ta ett tag innan Mona innan kommer i form, men den här säsongen fungerade åkningen redan från början och trots viss osäkerhet på skjutvallen var hon nära att ta sin första pallplats som femma i masstarten i Nove Mesto. Hon fortsatte sedan med ytterligare två topp 10-placeringar och vann guld både i sprint och mixstafett under EM i Minsk innan det var dags för VM på hemmaplan.

I Östersund lyckades Mona toppa formen och var bara ett missat skott från medalj redan i sprinten. I jaktstarten inledde hon med tre nollor och suverän fart i spåret och kom in i en överraskande stor ledning till det sista stående skyttet, före världsstjärnor som Denise Herrmann, Laura Dahlmeier och Tirill Eckhoff . Tyvärr klarade hon inte pressen att stå i det ovana och utsatta läget utan åkte på hela fyra bom och blev sjua i mål, till sin och den svenska publikens stora besvikelse.

Guldmissen kunde ha knäckt vem som helst, men Mona var imponerande stark mentalt och tog revansch redan i distansloppet några dagar senare genom att bli sexa, efter endast en bom på fyra skjutningar. Hon fick senare en efterlängtad VM-medalj till slut efter en stark sträcka i silverstafetten.

Under den sista helgen i Oslo hade hon en förkylning i kroppen och kunde inte göra sig själv rättvisa, men hon kan var mycket tillfreds med en säsong där hon har tagit klivet rätt in i världseliten. Mona hamnade på 19:e plats totalt och förbättrade poängskörden rejält - och i spåret har hon gått starkt framåt och var till exempel snabbast av svenskorna i alla fyra individuella VM-tävlingarna.

Nu vet Mona dessutom att hon kan vara med längst framme och skjuta om segern, så det dröjer nog inte länge nästa vinter förrän hon tar sin första pallplats.

Linn Persson

Linn Persson: 340p - 5,7,8 som bäst (170p - 8,11,15 som bäst)

Linn inledde säsongen med fin fart i spåret och starka klättringar i två jaktstarter innan jul, och det var egentligen bara dåliga utgångslägen och ett ojämnt skytte som hindrade henne från att slå sitt personliga rekord som åtta redan då. Men efter en svag sprint i Oberhof kom hon på 16:e plats med fullt skytte i Ruhpolding och följde upp med personbästa som sjua i masstarten, efter att ha gått ut på slutvarvet som trea. Tyvärr blev hon sjuk efter sprinten i Antholz och missade resten av tävlingarna där - och dessutom hela EM i Minsk.

Det var inte den bästa uppladdningen inför VM i Östersund där hon ändå fick chansen att köra startsträckan i den inledande mixstafetten. Linn hade gjort flera starka stafetter tidigare under säsongen och nu sköt hon fullt och skickade ut Hanna Öberg som trea i en tävling där Sverige blev femma i mål. Hon gjorde senare en liknande imponerande insats som bäddade för det fina silvret i damernas stafett.

Däremot var det lite mer ojämnt i de individuella tävlingarna med 15:e plats som bäst, men det räckte ändå för att få delta i den avslutande masstarten. Där höll hon ihop det fint på vallen i svåra förhållanden och spurtade i mål på nionde plats som näst bästa svenska.

Linn fick också knyta ihop säcken på bästa sätt i Holmenkollen med åttonde plats i sprinten och därefter ännu ett nytt personlig rekord där hon sköt om medalj och blev fin femma i mål. Totalt lyckades hon dubblera poängen fråm ifjol och blev 28:a totalt mot 51:a förra säsongen.

Precis som Mona vet hon numera att hon har kapacitet att konkurrera med de allra bästa, så vi räknar med besök på pallen för Linn under nästa säsong.

Elisabeth Högberg

Elisabeth Högberg: 147p - 9,10,14 som bäst (68p - 16,29,30 som bäst)

Bettan gjorde suveräna insatser i IBU-cupen i början av säsongen med tre pallplatser, varav en seger, men hon fick inte chansen i Världscupen förrän i Oberof efter jul. Trots 23:e plats efter ett avancemang på 25 placeringar i jaktstarten var hon tillbaka i IBU-cupen direkt, med ytterligare två pallplatser som resultat.

Tyvärr blev världscupveckan i Canmore misslyckad, men i Soldier Hollow slog Bettan till med karriärens näst bästa resultat som nia i sprinten och gjorde också en stark slutsträcka i mixstafetten, där det reservbetonade laget kom på en fin femteplats.

Det gav henne också den sista VM-platsen, men till sin stora besvikelse fick hon inte åka ett enda lopp. Däremot var Bettan med under den avslutande helgen i Holmenkollen tack vare sina fina resultat i IBU-cupen. Där leverade hon direkt med 10:e plats i sprinten, följt av en godkänd jaktstart som gjorde att hon fick köra sin första masstart någonsin.

Bettan visade både i IBU-cupen och i sina bästa insatser i Världscupen att hon fortfarande utvecklas och har närmat sig toppen ännu mer, framförallt med snabbare åkning än tidigare. Fortsätter hon i samma stil kommer vi säkert att se henne oftare på den högsta nivån nästa vinter.

 Emma Nilsson

Emma Nilsson: 79p - 18,22,26 som bäst (60p - 25,27,31 som bäst)

När Emma inledde säsongen med att slå nytt personligt rekord i Pokljuka på 18:e plats trodde man att hon skulle få sitt stora genombrott, ungefär som Mona och Linn. Men därefter kom det grus i maskineriet och tyvärr har toppresultaten uteblivit, även om hon var 22:a i sin enda VM-start i distansloppet i Östersund.

Det är framförallt i åkningen som hon har hamnat på efterkälken, men sedan har skyttet också varit ovanligt ojämnt under säsongen. Däremot har Emma blivit snabbare på vallen och förlorar inte lika mycket tid i skyttet som tidigare och hon kan också glädjas åt EM-guldet i mixstafett strax innan VM, tillsammans med Mona Brorsson, Martin Ponsiluoma och Sebastian Samuelsson.

Men trots att Emma har varit bland de 20 främsta för första gången i vinter borde hon kunna kämpa betydligt högre upp även i de individuella loppen. Förhoppningsvis kommer det stora lyftet i stället under den kommande säsongen. Ska vi säga ett nytt personligt rekord runt 10:e plats - eller varför inte ännu högre?

Anna Magnusson

Anna Magnusson: 57p - 11,14 som bäst (8p - 37,37 som bäst)

Den här säsongen började med ojämnt skytte, ett olyckligt fall och tung åkning för Anna och man fruktade en repris på fjolårets frusterande resultat där hon bara tog fyra poäng på hela vintern i Världscupen. Men så slog hon plötsligt till med en glimrande jaktstart i Nove Mest i december där hon avancerade hela 30 placeringar och hamnade på 14:e plats i mål. Men formen försvann lika fort och i tävlingarna efter jul var hon långt efter, även om det tändes ett ljus i och med EM-silvret i singelmixstafett, tillsammans med Jesper Nelin.

Trots att Anna var ifrågasatt av många kom hon med i VM-truppen och fick också köra sprinten där några bom för många förstörde ett bra resultat, trots fin fart i spåret. Men sedan stod hon för ännu en imponerande jaktstart som tog henne ända upp till 11:e plats, den här gången efter en klättring på hela 32 placeringar. Nu fanns chansen till en plats i den avslutande masstarten, men den försvann lika snabbt när Anna hamnade på 65:e plats.

Trots det fick hon ta hand om den viktiga tredjesträckan i damstafetten och överraskade stort genom att skicka ut Sverige i ledning efter snabb åkning och fullt skytte, i konkurrens med både Tiril Eckhoff och Denise Herrmann. Det var hjärtvärmande att se en lycklig och lättad Anna på medaljceremonin tillsammans med sin lagkamrater, efter ett välförtjänt silver.

Tyvärr tog orken slut för i Holmenkollen missade hon till och med jaktstarten. Men trots att säsongen har varit som en berg- och dalbana har Anna i sin bästa lopp hittat tillbaka till den fina form som gjorde henne till vår bästa poängplockare för två år sedan. Det vill vi se mycket mer av nästa vinter.

Ingela Andersson

Ingela Andersson 1p - 40 som bäst (0 poäng)

Ingela vann den allra första tävlingen i IBU-cupen på hemmplan i Idre och därefter ytterligare två pallplatser innan jul, men när hon väl fick chansen i Världscupen i början av januari var framförallt åkningen inte alls på samma nivå. Efter att ha blivit 74:a var hon tillbaka i IBU-cupen och blev tvåa för tredje gången i tyska Arber.

Därefter reste hon tillsammans med Bettan, Johanna och Felicia till Nordamerika för att tävla i Världscupen igen, men blev bara 51:a i Canmore och lyckades inte heller i sprinttävlingen i Soldier Hollow, även hon sedan gjorde en stark sträcka i mixstafetten, precis som Bettan.

De uteblivna resultaten gjorde tyvärr att Ingela hamnade utanför VM-truppen och hennes fortsatta placeringar i IBU-cupen var heller inte lika bra som tidigare. Men tack vare tredjeplatsen totalt fick hon en en av friplatserna till världscupavslutnignen i Holmenkollen där hon tog sin första poängplats på tre år.

Trots att Ingela missade VM i Östersund kan hon var nöjd med sina resultat i IBU-cupen och om hon hittar tillbaka till den fina form som hon hade innan jul kommer hon säkert att få fler chanser i Världscupen framöver.

Herrar:

Sebastian Samuelsson

Sebastian Samuelsson: 385p - 3,4,9 som bäst (259p - 2,4,13 som bäst)

Efter de dubbla OS-medaljerna i Pyeongchang har kraven ökat på Sebastian, men faktum är han inte hade varit i närheten av pallen i Världscupen innan årets säsong.

Redan från början imponerande han i spåret genom att tillhöra de allra snabbaste åkarna och det var bara ett ojämnt skytte som hindrade en riktig topplacering. Sebastian kom ändå nia i det inledande distansloppet i Pokljuka och gjorde ett superlopp i jaktstarten i Nove Mesto genom att avancera hela 42 placeringar till 10:e plats i mål - och vem glömmer väl segerstafetten i Hochfilzen där han knäckte Norge på slutsträckan?

Men det dröjde till efter jul innan han stod på pallen i ett individuellt lopp för första gången, närmare bestämt som trea i sprinten i Oberhof, efter fullt skytte och sjunde tid i spåret, bara 28 sekunder efter suveränen Johannes Thingnes Bö. Sebastian var sedan 10:e man i Ruhpolding, men blev tyvärr sjuk i Antholz veckan efter och missade flera tävlingar.

Tack vare EM-guldet i mixstafett väcktes ändå förhoppningar om toppresultat för Sebastian inför VM i Östersund, men tyvärr stod skyttet i vägen till en början. Men efter att ha varit en bom från medalj som fyra i distansloppet fick han ändå en medalj till slut, i form av ett brons i singelmixstafett, tillsamans med Hanna Öberg.

Däremot blev världscupavslutningen i Holmenkollen en ljummen historia och ännu en gång var det skyttet som klickade, för i spåret har han behållit den fina formen i stort sett hela vintern.

Det blev kanske inte den supersäsong som vi och Sebastian hade hoppats på men visst har han ändå levererat flera fina resultat och ökat sin poängskörd rejält. Dessutom blir han inte senior förrän till vintern och då kommer det inte att dröja länge innan han tar sin första seger - var så säker!

Martin Ponsiluoma

Martin Ponsiluoma: 163p - 3,14,18 som bäst (7p -37,38 som bäst)

Förra vintern deltog Martin sparsamt i Världscupen och trots att han kom med i OS-truppen fick han bara köra ett individuellt lopp - och hamnade dessutom utanför stafettlaget som tog guld.

Den här säsongen blev det däremot personligt rekord på 18:e plats redan i det första loppet i Pokljuka, och han tog faktiskt poäng i sju av åtta tävlingar innan jul - och stod också för en stark stafettsträcka i Hochfilzen. Men det stora genombrottet kom i Nove Mesto där han överraskande både sig själv och alla andra genom med att bli sensationell trea i sprinten, med fullt skytte och fin fart i spåret.

Tyvärr var resultaten inte på samma nivå efter helgerna och innan hemma-VM blev han dessutom förkyld. Visserligen blev han frisk och kunde köra distansloppet i Östersund, men sjukdomen hade satt sina spår, vilket märktes i åkningen och hans insats räckte bara till 47:e plats. Martin avslutade säsongen med två hyfsade lopp i Holmenkollen, men efter jul kom hans bästa insats i mixstafetten i Minsk som gav ett EM-guld, tillsammans med Emma Nilsson, Mona Brorsson och Sebastian Samuelsson.

Tack vare de fina resultaten i början av säsongen blev Martin vår näst bäste poängplockare på herrsidan och med lite mer rutin kommer han att vara topp 10 vid fler tillfällen nästa vinter - kanske till och med på pallen igen.

 Jesper Nelin

Jesper Nelin: 156p - 12,13,17 som bäst (218p - 9,18,19 som bäst)

Under den första tredjedelen av säsongen slog Jesper sitt personliga rekord i Världscupen två gånger och visade också fin fart i spåret och en förbättrad säkerhet på skjutvallen. Men han missade också flera tävlingar på grund av förkylning och nådde inte samma resultat i Oberhof, Ruhploding och Antholz.

Däremot blev Jesper tvåa i singelmixstafetten under EM i Minsk i slutet av februari, tillsammans med Anna Magnusson, och tog två dagar senare ytterligare ett silver i sprinten efter fullt skytte, endast slagen av normannen Tarjei Bö.

Tyvärr blev VM i Östersund en besvikelse med ett skytte som satte stopp för topplaceringar och där han också missade masstarten. Detsamma hände under Världscupavslutningen i Holmenkollen, trots ett bra utgångsläge som 17:e man i sprinten.

Jesper har varit stark i spåret under större delen av säsongen, även om han inte har nått upp till Sebastians nivå. Däremot har det varit ganska ojämnt på vallen, ibland riktigt hyfsat, men lika ofta en eller två bommar för många.

Han är nog inte helt nöjd själv med säsongen där poängen till och med har minskat lite om man räknar in fjolårets framgångsrika OS-tävlingar, där han förutom stafettguldet även sköt om segern i sista stående i distansloppet och blev nia i masstarten. Det är bara att hoppas att Jesper lyckas bättre på skjutvallen nästa vinter och levererar det toppresultat som många har trott och väntat på länge.

Peppe Femling

Peppe Femling: 33p - 9,40 som bäst (9p - 32 som bäst)

Det är egentligen fantastiskt att Peppe kom tillbaka så snabbt efter den otäcka olyckan i Norge i somras när han fick en stav genom foten. Men han stod på startlinjen redan under inledningsveckan i Pokljuka, även om resultaten var långt ifrån bra, Däremot gjorde han flera starka stafettsträckor, bland anant när det reservbetonade svenska laget vann i Hochfilzen.

Men så slog Peppe till ordentligt som nia i distansloppet i Canmore, efter att ha gått ut på slutvarvet som sensationell trea. Det var ett mycket glädjande resultat och verkligen på tiden att han slog sitt gamla rekord som 21:a för fyra år sedan.Tyvärr tog Peppe bara ytterligare en poäng under resten av säsongen som 40:e man i jaktstarten i Soldier Hollow.

Både under VM i Östersund och i Holmenkollen presterade han långt under sin bästa nivå och det är märkligt att Peppe har så svårt att få till åkningen och skyttet i Världscupen, med sin höga kapacitet. Men när han nu äntligen har fått till ett fint lopp och blivit topp 10 i vinter borde det inte dröja ytterligare fyra år innan han slår sitt rekord ännu en gång, för nu vet Peppe att han kan.

Torstein Stenersen

Torstein Stenersen: 9p - 34,39 som bäst (5p - 36 som bäst)

Precis som förra året har det varit en tuff vinter för Torstein. Han inledde med några stabila insatser i IBU-cupen och gjorde sedan en stark sträcka i segerstafetten i Hochfilzen, men i de indviduella loppen har det gått tungt. Det är egentligen bara i två jaktstarter som han har imponerat. Dels i Nove Mesto strax inan jul när han avancerade 19 platser och blev 39:e man, dels i Antholz där han klättrade hela 26 placeringar till 34:e plats i mål.

Men i Canmore var Torstein sjuk och i Soldier Hollow blev han bara 75:a efter fyra bom - och trots att han kom med i VM-truppen fick han inte köra ett enda lopp. För att förstärka den misslyckade vintern blev han sjuk igen lagom till världscupavslutningen i Holmenkollen.

Torstein fyller 31 till hösten så det är hög tid att han får vara frisk och kan hitta tillbaka till den fina form som han hade för tre år sedan, med den sensationella sjundeplatsen i distansloppet i Ruhpolding som bästa resultat. Det är viktigt, inte minst för att fylla en del av tomrummet efter en annan veteran som avslutar sin skidskyttekarriär.

Jag talar förstås om Fredrik Lindström som mitt under VM i Östersund berättade att det är dags för honom att sätta punkt. Den sista säsongen blev inte som han hade hoppas på grund av körtelfeber, men det var starkt att hitta motivation för att kämpa sig tillbaka lagom till VM där han fick avsluta med en stark startsträcka i stafetten. Däremot gjorde sjukdomsperioden att han inte kunde prestera på sin normala nivå i de individuella loppen,

Men Fredrik kan se tillbaka på en lång och lyckosam karriär med VM brons i distans 2013 och OS-guldet förra året som höjdpunkter. Han har också varit en viktig brobyggare mellan den gamla generationen och de unga skidskyttar med Hanna Öberg och Sebastian Samuelsson i spetsen som börjar skörda nya svenska framgångar. Tack Fredrik för alla imponerande insatser under åren och varmt lycka till i framtiden!

Fredrik Lindström

Text och analys: L-G Alsenius

Foton: Johan Axelsson/Petter Arvidsson/Jan Olav Nesvold/Bildbyrån 

 

Skribent: Håkan Blidberg
Epost: Adressen Gömd

Postadress:
Svenska Skidskytteförbundet
ÖSK-vägen 7
831 43 Östersund

Besöksadress:
ÖSK-vägen 7, Skidstadion
831 43 Östersund

Kontakt:
Tel: +460104764241
E-post: This is a mailto link

Se all info