FAQ / Vanliga frågor
Skidskytte är en väldigt spännande sport, men för någon som aldrig sett det förut kan det ibland vara svårt att hänga med. Vi har samlat några av de vanligaste frågorna nedan.
Hur gör jag för att börja med skidskytte?
Svar:
Det finns nästan 100 föreningar som bedriver skidskytteverksamhet i alla möjliga delar av landet. Du är varmt välkommen att kontakta din närmsta förening eller en av våra skidskyttekonsulenter för att lära dig mer. Läs mer om hur du börjar med skidskytte via denna länk: PROVA PÅ SKIDSKYTTE
Hur stor är pricken skidskyttarna skjuter på?
Svar:
Siktpricken är alltid 11,5 cm. Vid stående skytte är hela pricken träffyta, alltså 11,5cm i diameter. Vid liggande skytte är bara centrum träffyta, den ytan är 4,5 cm i diameter. Vi brukar jämföra detta med en golfboll och en botten på en 1,5 liters petflaska.
Hur långt är det fram till pricken?
Svar:
50 meter.
Hur långt åker man längskidor mellan skytten?
Svar:
Det varierar väldigt mycket beroende på vilken tävlingsdiciplin det är. För seniorer är det mellan 2-4km mellan varje varv. Som kortast åker damerna 7,5 km på en sprint och som längst åker herrarna 20km på en distanstävling.
Vilka tävlingsdicipliner finns det?
Svar:
I skidskytte kan man tävla antingen i Distans, Sprint, Jaktstart, Masstart, Stafett, Mixstafett eller Singelmixedstafett. Det finns även en tävlingsform som kallas Supersprint, men det tävlas ganska sällan i denna typ av tävling.
Läs mer om tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
Distans har den längsta åksträckan, 20 km för herrar och 15 km för damer och fyra skytten. Skyttet är viktigare i Distans än övriga dicipliner. Detta då en bom ger ett tidstillägg på en minut, istället för att åka en straffrunda på 150 m, vilket tar ungefär 25 sekunder.
Läs mer om distans och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
En Sprint består av ett liggande skytte och ett stående. I en Sprint åker herrarna totalt 10 km och damerna 7,5 km. Man åker en straffrunda, 150 m, per missat skott.
Läs mer om sprint och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
Till en Jaktstart måste den tävlande ha kvalificerat sig i ett inledande lopp, vilket oftast körs dagen innan. Startordning, och tidsavstånd mellan de startande, baseras på resultatet från den föregående tävlingen. I Jaktstart skjuter man fyra gånger; ligg, ligg, stå, stå.
Läs mer om jaktstart och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
I en Masstart startar alla tävlande samtidigt den består av fyra skjutningar; ligg, ligg, stå, stå. Vid första skjutningen ligger varje tävlande på den bana som har det startnummer åkaren har. Från och med andra skyttet fylls skjutvallen på i den ordning åkarna kommer in för skjutning, med start från höger. Herrarna åker totalt 15 km och damerna 12,5 km.
Läs mer om masstart och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
I en stafett åker fyra åkare varsin sträcka där varje åkare skjuter två gånger var; en liggande serie och en stående. Herrarna åker 7,5 km var, medan damerna åker 6 km var. Varje åkare har rätt att använda tre extra skott per serie i en Stafett. Missar man fler än tre skott i en serie får man åka straffrundor. Första laget i mål vinner.
Läs mer om stafett och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
Ett lag i Mixstafett består av två damer och två herrar, där åksträckan är 6 km/person med två skjutningar; ligg, stå. Det är varierande vem som åker sträcka ett och två, medan motsatt kön åker sträcka tre och fyra.
Läs mer om sprint och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Svar:
Ett lag i singelmix stafett består av en dam och en herre som åker två sträckor var, där sträcka 1 och 3 är totalt 6 km och sträcka 2 och 4 är totalt 7,5 km. Varje sträcka har två skjutningar; ligg, stå. Varje åkare har rätt att använda tre reservskott per serie. Missar man trots reservskotten så får man åka straffrundor. Straffrundan på Singelmixstafett är 75 m lång.
Läs mer om sprint och övriga tävlingsdicipliner här, länk >>> Öppnas i nytt fönster.
Vad händer om man skjuter på fel tavla?
Svar:
Kallas korsskjutning. Så snart skytten, eller funktionärern, upptäcker misstaget ska ska skytten stoppas och fortsätta sin serie på korrekt måltavla. Nytt magasin får inte användas. Den aktive får inte tillgodoräkna sig träffar på den felaktiga tavlan, de räknas som bom. Ett tidstillägg på 2 minuter tillkommer.
Vad händer om någon annan skjuter på min tavla?
Svar:
Så fort man upptäcker att någon skjuter på min tavla ska man signalera till arrangören genom att räcka upp handen. Tavlan ska då nollställas och den rätte skytten fortsätter sin serie. Om det uppstår väntan så sker ett motsvarande tidsavdrag.
Varför har de ett band runt överarmen?
Svar:
Vid liggande skytte används en armrem som kopplas med geväret för att få bättre stöd.
Vad händer om man glömmer att åka en straffrunda?
Svar:
Man får två minuters tidstillägg per missad straffrunda (om man däremot åker för många rundor så får man skylla sig själv).
Svar:
Ja, men det är inga klassiska spår dragna.
Finns det olika typer av vapen?
Svar:
Det är olika fabrikat men samma kaliber .22 LR
Varför drar de upp nummerlappen när de ska skjuta?
Svar:
Tävlingsdräkten har silikonfält på magen så inte armbågen ska slinta vid skytte. Silikonfält finns även på båda armbåganar och där armremmen fästs på vänster överarm.
Vill du veta mer?
Kontakta gärna oss om du har fler frågor kring skidskytte.
+46 010 47 64 241
info@skidskytte.se